Arkiv - Friluftssäkerhet

Pjäxor och skoskav För att slippa skavsår är det bra att, innan man börjar gå eller åka skridskor, man tejpar fötterna. En bra fottejpning kan göra skillnad på en bra tur och en misslyckad tur. Tejp som rekommenderas är vävtejp med kraftigt klister. Det finns flera sorter men de två huvudtyperna är elastisk och icke elastisk tejp. Den som är elastisk är att föredra då denna följer fotens form på ett bra sätt.

Börja med att torka foten torr. Fäst en tejpremsa, ca 10 cm, vid ena fotknölen och tryck fast tejpen så att den andra kanten ligger vid den andra fotknölen. Över denna fästs en tejp som börjar under fotvalvet och som slutar ca 10 cm upp på vaden. På så sätt undviker man att den första tejpen rullas upp av friktionen mot skon. Vid hälen kan det behövas klippa små jack i tejpen för att få följsamhet. På så sätt undviker man att det bildas veck som i sin tur förorsakar skavsår. När man fäster denna tejp är det viktigt att man "lyfter" tåspetsen mot knäet för att slippa värk som uppstår av att jag drar ihop huden. Vet man med sig att man har problem med skavsår under trampdynorna eller sidan på fotens främre del, kan även en tejp som börjar vid lilltån och fästs vid stortån göra stor nytta.


» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Gaskök och kyla; En omöjlighet? Oftast så är gas och kyla en dålig kombination. Kylan påverkar gasen så att den övergår i flytande form och dessutom om det är en blandgas, så separerar sig gastyperna från varandra.

Gasköket har många fördelar och är populärt på grund enkelheten. Däremot så uppstår problem i kyla. Ett sätt att komma ifrån problemen är att värma gasbehållaren. Detta kan man enklast göra med ett kärl med varmt vatten som man ställer behållaren i. På så sätt värms gasen upp och effekten ökar drastiskt. Ett annat sätt är att använda sk "heatpads" under behållaren. Dessa består gele och ett brytbleck. När man bryter blecket uppstår en kemisk reaktion som ger värme. Dessa fungerar bra men den stora nackdelen är att dessa måste kokas för att kunna återanvändas.

Ibland utnyttjas gaskök där behållaren är kopplad till brännaren via en slang. Många utnyttjar restvärmen från köket genom att ställa behållaren ovanpå kokkärlet! VARNING! Slang, kopplingar eller för hög värme kan få behållaren att explodera. I ett trångt utrymme kan detta få allvarliga konsekvenser.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Höststormar och ruskväder Några enkla åtgärder för att slippa kylskador.

Människan består av över 70% vatten. Risken för kylskador blir överhängande när vi hanterar föremål i kyla. Använd alltid handskar när du tar i kalla metallföremål. Klä in termosen med vävtejp, så skyddar du dig mot kylskador och du får ett bra grepp när du skall öppna den. Undvik att spilla sprit eller bensin på händerna då detta tar bort det skyddande fettlagret och ökar avledningen av värme från kroppen. Tänk på att sprit och bensin inte fryser, den håller samma temperatur som yttertemperaturen om den inte förvaras nära kroppen. Är det - 30 så är bränslet det också.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Bär & svamptider Se till att planera din bär/svamptur redan innan du kommer ut i skogen. Läs in dig på kartan och lär dig använda kompassen och glöm inte att ta med karta och kompass ut i skogen.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Vätskebalans och fysisk aktivitet Något som påverkar en friluftsupplevelse är hur jag mår. En fysisk prestation som en vandring eller klättring under varm väderlek medför en kraftig påfrestning på kroppens värmereglerande funktioner. Dricker man för lite så får det allvarliga konsekvenser för hur man orkar prestera. Ett för litet intag av vätska renderar ofta i huvudvärk, mörk urin, orkeslöshet och i vissa fall illamående. En vätskeförlust på 2 % medför en reducering av prestationsförmågan med 20 %.

Kroppen är i behov av ca 3 liter vätska per dygn under normala förhållanden och under fysiska prestationer kan behovet öka till det dubbla. Kroppens förmåga att ta upp vätska är ca 2-4 dl var 20 min, vilket innebär att om man dricker 1liter under kort tid, 5-10 min, så kommer mer än hälften av vätskan att rinna rakt igenom kroppen. Viktigt att komma ihåg är att vatten tas upp fortare än om man dricker annan vätska. Att observera att vissa drycker såsom te och kaffe är urindrivande. Det kan vara negativt att dricka för mycket vätska då detta verkar urlakande på kroppen. Ett visst tillskott i form av salt och socker behövs, dock bör inte koncentrationen vara större än 2,5%. Saltbrist kan förorsaka muskelkramp vid hög belastning. Smältvatten har ofta en låg halt av mineraler och salter och behöver tillföras salt i lagom mängd.

Drick vätskan regelbundet, gärna var 15-20 min. Undvik att dricka allt för kall dryck, särskilt vintertid, detta kan förorsaka diarré.

Lämplig dryck: 1 l vatten 25 gr socker 1 g salt 1 citron eller apelsin.

Observera! Generellt så kan vatten från de flesta rinnande vattendrag i fjäll eller skogslandskapet drickas, men en till synes ren och frisk bäck kan ha föroreningar. Rena vattnet genom kokning eller på kemisk väg för att undvika att få magåkomma. Nedan visas en fjällbäck med ett renkadaver i bäcken.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Var rädd om ryggen En ryggsäck för ett par dagars tur väger ofta mellan 10- 20 kilo. Att hänga upp en tyngre ryggsäck på ryggen är ofta tungt och än värre blir det om man gör fel. Det är lätt att förlyfta sig när kroppen är ovan själva rörelsen att få upp ryggsäcken på ryggen.

Ett sätt att underlätta själva påtagandet är att lyfta upp ryggsäcken med båda armarna, samtidigt som man skjuter fram ett ben. På benet vilar man ryggsäcken och för därefter in en arm i oket och vrider upp ryggsäcken på ryggen.


» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Liten brasa blir ibland stor eldsvåda Vår, sommar och höst är grilltider och möjlighet att umgås med vänner. Ofta görs besök i naturen med brasa som underhållning när timman blir sen och dagsljuset falnar. Många bränder startar pga. oförsiktighet i samband med eldning. En dåligt släckt glöd eller en tillsynes utbrunnen eld kan ligga och pyra under lång tid. En skogs eller gräsbrand kan få förödande konsekvenser för djur och människor och det tar lång tid för naturen att repa sig efter en brand.

Ett sätt att skydda sig är att bygga en upphöjd eldstad. Eldstaden består av knytnävsstora stenar i flera lager. Dessa stenar fyller flera funktioner, dels att försvåra att elden letar sig ner i marken, dels för att se till att syre kommer in under elden och ge en bra förbränning. Stenarna kan även användas till uppvärmning av bivack. En sten håller värmen i ett par timmar, tänk bara på att de inte skall vara för varma så att kläder eller handskar smälter eller förstörs.

Om marken består av grus eller sand så ger det en ökad säkerhet. Om marken däremot består av torv eller jord så kan elden krypa ned och sprida sig under markytan, sk rotbrand. Rotbranden är svårsläckt och kräver lång eftersläckning. En ring av sten förhindrar alltså inte att elden sprider sig.

När man lämnar eldstaden släck med vatten, även om elden är tillsynes utbrunnen.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Vintertältning Under de senaste 10 åren har vintertältning blivit ett allt större alternativ till att bo i snö. Tältens kvalité har ökat vilket har ökat komforten och framförallt vindtåligheten. I många fall är det inte tältet som går sönder utan det är dåliga förankringar som påverkar tälten så att de går sönder. I huvudsak används någon form av snöpinne som grävs ned horisontellt med marken och formar ett T-ankare. Detta är den absolut bästa förankringsmetoden. I andra hand så kan skidor och stavar användas som förankring. Det man skall tänka på är att moderna skidor har vassa stålkanter som kan tyvärr skära sönder staglinor eller infästningsremmar. Man skall tänka på att skidan skall vara djupt nedstucken i snön, ned till bindningen och vara vinklad i ca 45 grader. Staglinan skall träs runt skidan/staven så att den löper och medger att den spänns på ett bra sätt. Skidans ovansida skall vara vänd från tältet så att staglinan inte skaver mot stålkanterna. I hård vind kan linan skavas av och tältet knäckas. Man kan givetvis även gräva ned skidan som med snöpinnarna och skapa ett brett ankare. Bygg gärna en vindavvisare formad som en pil i vindriktningen. Den byggs ca 4 meter från tältet

Varning! Slit inte upp stavar och skidor efter en natt i snön. Gräv upp dem. Risken är stor att handremmar eller handtag rycks av. Fäst inte staglinorna i bindningar och trygor de kan slitas sönder i stark vind.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

I hård vind är det svårt att söka skydd Använd vindsäck året om. Många upplever att vindsäcken enbart är till för turer på fjället och tar därför inte med sig den vid turer på andra årstider. Vindsäcken är ultimat, för den kan användas som skydd mot regn och vind året om. Den är oumbärlig när man skall plåstra om ett skavsår då det hällregnar eller när man tar en kort fikapaus när snöflingor stora som lovikavantar faller. Den fungerer lika bra i skärgården under en tur med kajak eller långfärdsskridskor. Du bygger ett enkelt vind/skärmskydd med den vilket gör att du slipper blöta ner sovsäck och utrustning. Den signalröda färgen är bra vid nöd. Vindsäckens som svängs upprepade gånger syns bra och den underlättar upptäckt för räddningspersonal.

Om jag ska använda den i hårt väder vad ska jag tänka på?
1. Säkra säcken genom att dra säkringslinan runt kroppen innan du tar fram säcken.
2. Ställ dig så du står med ansiktet mot vinden. Trä säcken över huvudet. Försök att minska ner volymen på säcken. Låt kamraterna krypa in.
3. Vänd er med ryggen mot vinden, dra ner vindsäcken till fötterna.
4. Sätt er med ryggen mot vinden samla ihop tältduken så att så lite tyg som möjligt slår i vinden.

                       

Undvik att utnyttja stavar och skidor för att hålla upp vindsäcken. Stålkanterna kommer att skava sönder säcken eller så riskerar skidorna att näckas.

Vid kortare raster kan du använda din ryggsäck att sitta på. Placera den så att du kan komma åt varm dryck och annan mat. Vid längre raster i hårt väder, bygg vindskydd och bo in er i det med liggunderlag och kokplats. Är det soligt, lugnt väder så kan vindsäcken placeras som vindskydd i vindriktningen. Då kan skidorna vara lämpliga att användas för att hålla upp säcken. Föröva användandet. Många har inte ens packat upp en vindsäck förrän de befinner sig i stormen. Ett felaktigt handhavande kan göra att man mister vindsäcken eller blir draggad.

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.

Snabba skidor ger ofta hårt fall och ansiktsskador Under vintermånaderna så ger sig många ut på skidor för att uppleva naturen. Antingen till fjälls eller i skogslandskapet. Huvuddelen packar sin utrustning i ryggsäck och de flesta medför någon form av säkerhetsutrustning som spade eller sond. Andra medför snöskor eller isyxor för att gå topptur eller göra en utflykt till något isfall i närheten. Alltför ofta packas denna utrustning utanpå ryggsäcken. I händelse av att man faller eller ramlar så ska inte utrustningen som är fäst på ryggsäcken kunna skada personen som bär den. Många olyckor sker på grund av detta. I fallet slungas utrustningen fram och ger skador främst i ansikte och överkropp. Om utrustning skall fästas utanpå, skall utrustningen fästas baktill och inte på sidorna. Strävan skall vara att alltid packa ner utrustningen i ryggsäcken.

Varning! Även löst hängande vattenflaskor kan vålla skador framförallt om de har fryst!

» Tillbaka till Startsidan!
» Tillbaka till Friluftssäkerhet.